Sök

Ungkommunisterna stöder internationella kvinnodagens marsch i Tammerfors!


Liilalla taustalla valkoinen teksti: 'Kansainvälisen naistenpäivän marssi '22 Tampere 8.3.2022'.

Vi vill välkomna dig att marschera med oss på Internationella kvinnodagen i Tammerfors tisdagen den 8.3.2022! Marschen samlas och börjar sin formation vid Tullikamarin aukio i Tammerfors, klockan 18.00. Ungkommunisterna stöder marschen med flera andra organisationer och aktörer.


Vad betyder den internationella kvinnodagen och kvinnorörelsen för dig?


Du är välkommen att bilda egna mindre eller större block för detta årets marsch. Du kan också delta i en av de redan kommande blocken som man kan lära sig mer om i kommande inlägg. Om du vill organisera ett eget block kan du meddela oss om det via e-post: naistenmarssi2022@gmail.com, du kan också skicka oss ditt manifest så att vi kan publicera det på våra sociala medier.


Historien är fylld av varierande sätt att fira kvinnodagen, men de viktigaste att notera ur kvinnorörelsens historia: Arbetarkvinnorörelsens inflytande - under ledning av Clara Zetkin organiserades den internationella kvinnodagen för första gången för 112 år sedan, år 1910.


Även i dag behöver vi den internationella kvinnodagen och kvinnorörelsen! Våldet mot kvinnor och antalet kvinnomord har ökat globalt och Finland är inget undantag från denna trend.

Internationella kvinnodagen valdes att firas den 8 mars för att hedra kvinnodagen 1917 som organiserades av de kvinnliga textilarbetarna i Sankt Petersburg och som utbröt i ett omfattande uppror mot det dominerande systemet med högljudda krav på "fred och bröd".


Historiens första internationella kvinnodagar firades med temat "rösträtt för alla" (inte bara för borgerliga kvinnor som till exempel suffragetterna krävde). Senare togs flera andra teman upp, t.ex. priserna på konsumtionsvaror, motstånd mot imperialistiska krig och kvinnors ekonomiska ställning.


Även i dag behöver vi den internationella kvinnodagen och kvinnorörelsen!

Våldet mot kvinnor och antalet kvinnomord har ökat globalt och Finland är inget undantag från denna trend. Juridiska rättigheter som redan har vunnits, t.ex. rätten till abort, måste försvaras på nytt i olika länder.


Situationen i branscher där kvinnor dominerar är outhärdlig: de är underresurserade och upplever fortfarande löneglidning. Arbetstempot i social- och hälsovårdsbranscherna ökar och med det den medföljande bördan. Undantagslag används för att stoppa berättigade arbetskamper. Enligt en undersökning som gjorts av universiteten i Helsingfors och Tammerfors lämnas arbetarna inom servicebranschen hungriga när lönen tillsammans med förmånerna från socialvården helt enkelt inte räcker till för att leva.


Kvinnor är inte säkrare på sina arbetsplatser än någon annanstans i samhället: de får uppleva allt från sexuella trakasserier till våldshandlingar på sina arbetsplatser. Politiken för att motverka COVID:s utbredning har ökat misären, arbetslösheten och fattigdomen, och allt detta har lagts oproportionerligt på kvinnornas axlar.


Kvinnor är både detta lands och världens förtryckta hälft.


Patriarkatet är en strukturell del av världsordningen som förnedrar majoriteten av mänskligheten.

Alla kvinnor kommer naturligtvis inte att uppleva förtryck på samma sätt, arbetar- och bondekvinnor är den mest exploaterade majoriteten av kvinnor och de möter patriarkatet i dess mest nakna och brutala form. Kvinnornas ställning i de exploaterade länderna är den mest dystra. En del av dem som redan lever under flera former av förtryck är också en del av ursprungsbefolkningen eller andra förtryckta folk. Vid sidan av dessa afromenerade faktorer kan kvinnors ställning i samhället också påverkas av rasism, förföljelse och diskriminering av olika nationaliteter. Man måste också ta hänsyn till ställningen för kvinnor med funktionshinder, kvinnor som tillhör sexuella minoriteter, könsminoriteter och religioner.


Patriarkatet är en strukturell del av världsordningen som förnedrar majoriteten av mänskligheten och lägger en orimlig tyngd på de fattiga ländernas ryggar och på världens fattigaste folk - särskilt kvinnorna.


Historien har lärt oss att alla landvinningar och framsteg måste man kämpa för och vi har helt enkelt inte råd att inte kämpa mot förtryck och elände, att kämpa för en bättre värld.

Det borde därför inte komma som en överraskning att kvinnorörelsen växer särskilt i dessa förtryckta länder. Till exempel hölls förra årets massiva mobiliseringar på Internationella kvinnodagen samtidigt som man trotsade COVID-begränsningarna i Ankara i Turkiet. Huvudteman var att motsätta sig arresteringarna av politiska kvinnliga fångar, kvinnoförtrycket och den turkiska statens åtgärder under täckmantel av den pågående pandemin.


Brasiliens folkliga kvinnorörelse (Movimento Feminino Popular) har gjort ett betydande arbete för att politisera och mobilisera samhällets mest nedstämda kvinnor i ett av världens farligaste länder för kvinnor. Europa har också sett enorma mobiliseringar, till exempel har Polens kamp för aborträtt utkämpats med en av deras slagord "Min livmoder är inget kapell" ("Moja macica nie kaplica").


Även i år kommer den 8 mars att ses runt om i världen hur kvinnor kommer att marschera för den internationella kvinnorörelsen och mot patriarkatet trotsande de mest fruktansvärda förhållanden de befinner sig i. Historien har lärt oss att alla landvinningar och framsteg måste man kämpa för och vi har helt enkelt inte råd att inte kämpa mot förtryck och elände, att kämpa för en bättre värld.


Länge leve kvinnorörelsens tidigare, nuvarande och framtida hjältar! Länge leve den internationella kvinnorörelsen! Låt oss fylla gatorna den 8 mars 2022!



Marschens stödjare


Feministisen puolueen Pirkanmaan piiri Ungkommunisterna Rakennusliiton osasto 11, Tampereen maalarit ja mattomiehet Rakennusliiton, Pirkanmaan rakentajanaisten työryhmä Sinuiksi ry. FKP:s Tammerfors distriktsorganisation Tampereen Demarinuoret Tampereen marxilainen opintopiiri Tampereen Tyttöjen Talo Tampereen Vasemmistonuoret Uusibrasilia